Sociala konstruktioner

Sociala konstruktionisters åsikter skiljer sig ofta åt, men det finns grundantaganden som de alla delar:

§   En kritisk hållning mot det för-givet-tagna

§   Att kunskap är historiskt och kulturellt specifik

§   Att kunskap blir varaktig genom sociala processer

§   Att kunskap och sociala handlingar går hand i hand

Med det första antagandet menas att vi borde ifrågasätta vad vi ser istället för att oproblematiskt acceptera vår verklighet. Eftersom vi alla ser utifrån oss själva och därmed har en egen sanning, så kan vi inte ha den objektiva observationen av världen som den är. Det är lätt att vi tar för givet det vi lärt oss, exempelvis hur vi benämner kvinnor och män. Varför har vi inte skapat benämningen korta och långa människor istället i vår verklighetsuppfattning? Vidare i det andra antagandet att människors sätt att förstå sin verklighet beror på vilken tidsperiod och kultur man lever i och inget sätt behöver vara bättre eller närmare sanningen än något annat. Det tredje antagandet säger att vi förstår vår värld inte genom objektiva observationer utan genom den sociala interaktion vi har med andra människor. Genom just vår vardag, våra sysslor, tankar, funderingar och de människor vi möter och samtalar om detta med förankrar den verklighet vi skapar. Här gäller det att inte bli ”hemma-blind” utan vara öppen för andras skapade verkligheter. Det sista antagandet säger att varje konstruktion ger oss möjlighet till olika handlingsalternativ, och att mötet av människors olika konstruktioner, eller verkligheter kan skapa olika slags vidare konsekvenser (Angelöw & Jonsson, 2000).